onsdag 4 februari 2015

En effektivare integration

Integrationspolitiken är dagens stora politiska fråga. Människor flyr från krig och förföljelse. SVT journalisten Fredrik Önnervall visar i sin reportageserie "Fosterlandet" (http://www.svtplay.se/video/2644174/fosterland/fosterland-sasong-1-avsnitt-4) på det fruktansvärda som händer de människor som tvingats på flykt och på den rasism och främlingsfientlighet som breder ut sig i Europa och Sverige.

Många tar sig till Sverige. De hoppas att de får möjligheten att åter bygga upp sina liv för sig själv och sina familjer. Detta är normalt mänskligt beteende. Människor har alltid rört på sig av olika skäl. Dessa rörelser har genom århundraden inneburit att människor invandrat till Sverige och denna invandring har alltid berikat Sverige som nation. Sverige skall ha en generös och human asyl- och flyktingpolitik. Sverige skall vara ett land befriat från rasism och främlingsfientlighet.

Sverige har en reglerad invandringspolitik och vi prövar människors asylbehov och flyktingskäl. Denna politik är statens ansvar. Kommunernas ansvar handlar om att ge hjälp till självhjälp, hjälpa till med att ordna bostad, jobb samt erbjuda utbildning i svenska språket så att man kan förstå och göra sig förstådd när man rör sig i samhället i olika situationer. Tyvärr har vårt system havererat. Människor far illa i vårt mottagningssystem. En del vill att vi skall stoppa asyl- och flyktinginvandringen. Andra vill sätta stopp vid ett visst antal asyl- och flyktinginvandrare. Jag delar inte den uppfattningen. Jag vill se att alla länder i Europa hjälps åt att hjälpa de som av olika anledningar söker asyl eller befinner sig på flykt. Likaså måste alla kommuner i Sverige ställa upp för dessa människor. Det duger inte att några kommuner inte vill hjälpa till.

Problembilden är de flesta överens om. Tyvärr saknar integrationsdebatten konkreta förslag. Ett undantag är arbetsgivarorganisationen Almega som i förra veckan presenterade en rapport med 11 konkreta förslag till en effektivare Integration (https://www.almega.se/politik-och-ekonomi?amne=integration). Denna rapport tar sin utgångspunkt i samarbete mellan staten, kommunerna och det privat näringslivet. Rapportens förslag förtjänar att diskuteras och förvekligande för att få till en fungerande integration för de enskilda människorna. Att människor får möjlighet att bygga sina liv och åter igen kan försörja sig själv och bidra till en positiv samhällsutveckling kan inte vara fel.

I Eslöv har ansvaret för integrationen lagts på den nya nämnden "Nämnden för Arbete och Försörjning".

Lesley Holmberg (FP)

2:e vice ordförande
Nämnden för Arbete och Försörjning, Eslöv

tisdag 30 december 2014

Decemberöverenskommelsens kranka blekhet

Decemberöverenskommelsen har bara en vinnare - regeringen. Det är bra att det inte blev ett nyval, men det är också den enda ljuspunkten för en alliansväljare.

I sin iver att förhindra inflytande från 13% av väljarstödet för SD förhandlade alliansen bort möjligheten att ha inflytande för ytterligare 39%, nämligen sina egna väljare. I utbyte mot vad? Inget.

Det fanns massa saker att förhandla om. Alliansen kunde krävt att nedsättningen av arbetsgivaravgiften för ungdomar skulle vara kvar. Eller ställt krav på att valfrihetsreformer inte inskränktes. Inget av detta gjorde man.

Den så kallade "decemberöverenskommelsen" måste vara en av de sämsta förhandlingar som gjorts genom tiderna för allianspartiernas del. Det är bara att gratulera Stefan Löfven till att både ha lurat skjorta och byxor av alliansföreträdarna.

För Anna Kinberg-Batra blev det ytterligare ett bevis på att Stockholmare inte alls är smartare än lantisar. Tvärtom, som det verkar.

Daniel Rhodin (FP)
Gruppledare Eslöv

måndag 8 september 2014

Vi är redo. Du bestämmer!

Från vänster: John Persson, Daniel Rhodin, Ann-Christin Waldén, Göran Frank

Vi lyfter skolan.
Vi lovar att satsa mer pengar på skolan. 
Kunskap, trivsel och studiero ska vara i centrum. Duktiga lärare ska uppmärksammas och det pedagogiska ledarskapet behöver stärkas.

Vi värnar valfriheten.
Valfriheten är hotad i Eslöv. Vi lovar att aldrig kompromissa bort friheten att själv välja inom omsorgen eller skolan. Vi vet att du både kan och vill välja själv.

Vi moderniserar Eslöv.

Vi vill göra Stora torg attraktivare. Det behövs också ett parkeringshus i centrum. Vi vill satsa på Trollsjöområdet med ny lekplats, grillplatser och belysning. I byarna behövs fler byggklara tomter och byalagens förutsättningar ska förbättras.

Du bestämmer!
Tycker du att vi har vettiga idéer? Är skolan och valfriheten viktig för dig? Du har makten att förändra Eslöv.

Rösta för friheten, rösta på Folkpartiet den 14 september!

lördag 14 juni 2014

Högre krav på skolmaten

Hur vill du att maten ska vara i förskola/skola och äldreomsorg?

Sånt styr politikerna genom en kostpolicy. Vi tycker att majoriteten har alldeles för låg ambitionsnivå. (Majoritetens förslag till kostpolicy)

Därför har vi lagt ett eget förslag.
I korthet vill vi:

- Sluta köpa in kött som inte uppfyller svenskt djurskydd
- Smör ska serveras som alternativ till margarin (även i förskolan)
- Två rätter ska serveras dagligen
- Genmodifierade organismer (GMO) ska undvikas så långt som möjligt
- Andelen ekologisk mat ska öka
- Alkohol inom äldreboenden ska kunna serveras vid lämpliga tillfällen

Läs hela förslaget här

torsdag 24 april 2014

LOV en tillgång för Eslöv

Lagen om Valfrihet (LOV) syftar till att öka valfriheten och kvalitén inom Vård och Omsorg. LOV syftar till att föra över makten från politiker och tjänstemän till den enskilde medborgaren. LOV är nödvändig om Eslöv skall förverkliga visionen om Sveriges bästa Vård och Omsorg. LOV gör det möjligt att välja bort det man tycker är dåligt. LOV skall vara konkurrensneutralt mellan kommunen och de godkända vård och omsorgsföretagen. Inom ramen för LOV är det främsta konkurrensmedlet kvalité.

Konkurrensverket har genomfört en utvärdering av LOVen i kommunerna (Rapport KKV 2013:1). Konkurrensverket föreslår kommunerna åtgärder för att lyckas med reformen:

  • Inför en öppen och årlig redovisning av valfrihetssystemen vad gäller valfrihet, mångfald och konkurrens. (Görs ej i Eslöv).
  • Fokusera på långsiktighet. (Görs ej i Eslöv).
  • Inför turordning som icke-val. (I Eslöv är ickevalsalternativet kommunen).
  • Inför en öppen redovisning av prissättning utifrån egenregins kostnader. (Tveksamt om det görs i Eslöv).
  • Upprätta enkla och tydliga förfrågningsunderlag. (OK i Eslöv).
  • Utforma förfrågningsunderlag som stimulerar till profilering. (Görs ej i Eslöv).
  • Öka utrymmet för innovation och flexibilitet i biståndsbesluten. (Görs ej i Eslöv).
  • Underlätta brukarnas val vid vårdplanering. (Görs ej i Eslöv).
  • Underlätta brukarnas omval. (Görs ej i Eslöv).
  • Kommunens dubbla roll – skilj på rollen som beställare och utförare. (Görs ej i Eslöv.)
  • Tydliggör biståndshandläggarens roll för brukarnas val. ( Görs i Eslöv – dock bör riktlinjerna ses över.)
  • Inför en årlig öppen redovisning av kommunens efterkalkyl för egenregiverksamheten. (Görs i Eslöv – däremot är informationen svårtillgänglig.)

Nu har Eslövs socialdemokrater öppet deklarerat att dom kommer att riva upp LOVen i Eslöv om de vinner valet i september. LOVen infördes i september 2010 i Eslövs Hemtjänst efter att vi i "Allians för Eslöv" stridit med Socialdemokraterna under hela mandatperioden. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet fördröjde och förhalade besluten under hela mandatperioden. I en kompromiss överenskoms mellan Allianspartierna och Socialdemokraterna att "ickevals alternativet" skulle vara kommunen under det första året, därefter skulle en översyn av "ickevalsalternativet" göras. Från Folkpartiets sida krävde vi att så skulle ske när året gått. Tyvärr stod inte Socialdemokraterna fast vid överenskommelsen och Moderaterna avvisade också denna begäran. Detta föranledde att jag interpellerade Moderaterna i Kommunfullmäktige i oktober 2012. Tyvärr fortsatte Moderaterna att stödja sina Socialdemokratiska vänners idoga arbete med att undergräva LOVen och valfriheten i Eslöv. Moderaterna har inte under denna mandatperiod tagit några politiska initiativ för att stärka valfriheten inom vården och omsorgen i Eslöv, trots att dom utgjort en del av den styrande makten. Trots att valfrihet var en viktig fråga för Eslövsmoderaterna i valet 2010.

Nu när ett nytt val står för dörren säger Moderaterna att dom är emot att avskaffa LOV i Eslöv och inte delar Socialdemokraternas vallöfte att avskaffa LOV i Eslöv. Givetvis välkomnar jag detta besked men jag misstror Eslövsmoderaterna när man har traskat patrull med Socialdemokraterna i Vård och Omsorgsnämnden under denna mandatperiod och "kompromissat bort" en hjärtefråga som valfrihet.

I Eslöv utförs nu ca 15000 hemtjänsttimmar per månad. Det är ca 2000 timmar mer än anslagsbudgeten tillåter. I stället för att utnyttja den kunskap och kompetens som finns i de godkända vård- och omsorgsföretagen (lokala småföretag som i huvudsak drivs av kvinnor) och den brist på utbildad och kompetent personal som kommer med de kommande stora pensionsavgångarna, samtidigt som vi får ca 1000 nya pensionärer under nästa mandatperiod – då vill socialdemokraterna minska arbetsmarknaden för vård och omsorgspersonalen och valfriheten för de äldre pensionärerna. I mitt tycke en sanslöst dålig politik som bygger på misstro mot företagen och en övertro på det kommunala vård och omsorgsmonopolet. Istället borde man se dessa småföretagare i Eslöv som hårt arbetande entreprenörer och en resurs för Eslövs vård och omsorg. Dom är värda ett bättre öde än att bli misstrodda.

Socialdemokrater, Vänsterpartister och Miljöpartister vill att makten över din Vård och Omsorg skall finnas hos politiker och tjänstemän. Det vill inte vi i Folkpartiet. Vi är övertygade att du vet bäst. Eslöv behöver mer valfrihet och mångfald – inte mindre.

Lesley Holmberg
2:e vice ordförande Vård och Omsorgsnämnden Eslöv.

SKD

Hemtjänstföretaget

Konkurrensverkets rapport.

torsdag 3 april 2014

Parkeringsavgifter

Uppdatering: Moderaterna verkar vara oense i parkeringsfrågan. I Kommunstyrelsen slogs Henrik Wöhlecke (M) med näbbar och klor för att inte skicka med några direktiv alls. I Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden tycker Peter Melinder (M) att kommunstyrelsen borde ha gett direktiv, i linje med vad Folkpartiet yrkade.


Majoriteten vill "avvakta en utredning om var man ska ta betalt", erfar Skånskan idag. Det verkar väldigt underligt, eftersom det var precis detta som låg på bordet. En parkeringsutredning, och ett förslag till avgifter och zonindelning. Jag är beredd att sätta en hundring på att Socialdemokraterna och Moderaterna försöker undvika att svara på frågan innan valet.

Det är viktigt för handlarna och restaurangerna att det finns god tillgång till gratis parkeringar.  Därför säger vi nej till P-avgifter för parkeringar som är tidsbegränsade upp till 2 timmar. Vi vill att kommunen bygger ett P-hus snarast, vilket är en investering i 30-mijonersklassen.

Vill man parkera längre tid mitt i centrum (se kartan) så får man betala en avgift för detta. Det är rimligt, och vad som finansierar ett P-hus.

SD säger nej till alla former av avgifter. Det innebär i så fall att parkeringskaoset i Eslöv kommer bara att öka för varje år. SD säger inget om ett P-hus, men bygger man ett sådant utan avgifter så innebär det att alla skattebetalare subventionerar parkeringen för pendlare som ska parkera sin bil i centrum en hel dag. Det blir inte ett rättvist system.

måndag 17 mars 2014

Den som tiger samtycker

Uppdatering: Skånskan skriver om frågan.

Eslöv bedriver sedan en tid tillbaka två  SIDA-finansierade biståndsprojekt med Lugazi i Uganda (demokrati samt avfallshantering). Regimen i Uganda har nyligen infört mycket repressiva lagar som riktar sig mot homosexuella i landet. Detta har föranlett att SIDA fryst utbetalningarna av biståndet som riktar sig till regeringen i landet. Däremot bedrivs övriga biståndsprojekt vidare från statens sida.

Kommuner är uttryckligen förbjudna att bedriva utrikespolitik, men när man bedriver samarbete med länder som inte respekterar grundläggande mänskliga rättigheter så tangerar man ofrånkomligen denna gräns.

Inom ramen för det arbete som kommunen bedriver, ska vi låtsas som att inget har hänt i Uganda? Det är folkpartiets fråga till kommunstyrelsens ordförande Cecilia Lind (S).

Cecilia Lind säger sig bli "upprörd" av att någon ens vill diskutera frågan. Men det är uppenbart så att den som tiger samtycker. Exempelvis har Blekinge Tekniska Högskola avbrutit sitt samarbete på grund av den nya lagen.

söndag 16 mars 2014

Arbetsro i skolan

Hur skulle det vara om vissa av dina kollegor notoriskt kom för sent till möten, inte var tysta när nån annan pratade, hotade dig, hånade dig och struntade i att göra de arbetsuppgifter som ålagts dem?

Detta är vardag i många skolor idag. Sverige har en vanhedrande "topplacering" i sena ankomster, otillåten frånvaro och klassrumsoro internationellt sett. När man frågar eleverna själva säger 29% att de upplever sig störda av andra elever i klassrummet, en fördubbling på 10 år.

Av debatten att döma kan man ibland tro att det är Jan Björklund själv som står för undervisningen av alla elever i Sverige. Vissa hävdar dessutom att möjligheten att omhänderta mobiltelefoner och att flytta stökiga elever i själva verket har ökat stöket. Trots att lärarna i mycket liten utsträckning använder sig av dessa befogenheter.

Tänker man efter, så inser man nog att det inte är Björklund som står för undervisningen, det är i stor utsträckning samma lärare, som med samma metoder ser att stöket och nonchalansen fortsätter att öka. Man behöver inte vara skolforskare för att begripa att detta i själva verket är en naturlig komponent i en kultur som man inom skolans värld har odlat många år. En kultur av låt-gå, en kultur av att lärarna har förlorat sin auktoritet och en kultur av lättkränkthet och anmälningsbenägenhet.

Jag är övertygad om att det går att vända trenden. Men då måste en majoritet av samhället också hålla med om vad som behöver göras. Lärarna måste återta professionen och auktoriteten - med stöd från skolledning, myndigheter och inte minst föräldrar. Vi kan inte ha en situation där lärarna är rädda för eleverna och samtidigt rädda för att deras fullt rimliga reaktioner på stöket ska rendera i kritik, anmärkningar och varningar från skolledning och Skolinspektionen.

Föräldrar måste lära sina barn att respektera sina lärare, genom att gott uppförande leder till fördelar och dåligt uppförande innebär indragen veckopeng. Det har människan vetat i alla tider - uteblir konsekvenserna av ett handlande så faller hela systemet. Det är med skrattretande aningslöshet som vissa debattörer menar att lösningen ligger i att samhället backar ytterligare och "respekterar" vissa bråkstakars "rätt" att ställa till jävelskap.

Arbetsro och trygghet ska prägla skolan. Alla skolor ska ha en åtgärdstrappa med tydliga åtgärder. Det måste finnas nolltolerans för sena ankomster och stök på lektionerna. Det är enbart så lärare kommer återfå den auktoritet som de har förlorat. Samhällets attityd måste förändras i en liberal riktning där det personliga ansvaret betonas lika mycket som rättigheterna. Det är svårt, men det är genomförbart.

måndag 3 mars 2014

Den gode läraren



Jag läste nyligen boken ”Bildningsresan” av Leif Alsheimer, och det gav upphov till en hel del funderingar. Boken är mycket intressant och tankeväckande. Ett avsnitt i boken ”Den gode läraren” handlar om lärarnas betydelse för sina elevers utbildning, bildning och utveckling. Jag ska göra några citat ur boken. Alshemier skriver: ”Det finns många historier och vittnesbörd om lärares betydelse för enskilda elevers lycka och framgång, men få har beskrivit en lärares avgörande inflytande på ett så personligt, engagerat och gripande sätt som Albert Camus i sin självbiografiska, ej fullbordade barndomsroman ”Den första människan.” Alsheimer citerar ganska långa avsnitt ur Den första människan vilket inte låter sig göras här, men jag håller absolut med honom. Det är otroligt gripande. Slutsatsen är i alla fall att ”Camus gamle lärare (i folkskolan, mitt tillägg), German Louis, fick uppleva att hans faderlöse elev, från det fattiga, analfabetiska hemmet med en döv och nästan stum mor och en tyrannisk mormor, tilldelades nobelpriset i litteratur 1957.” Camus glömde aldrig Germain Louis och besökte honom årligen från 2:a världskrigets slut 1945 fram till sin död 1960.

Alsheimer skriver vidare: ”Germain Louis förkroppsligade den gode läraren. Han visste att utan bildning blir människan kvar i den värld, i den kultur, som hon råkade födas i. Han visste att alla kan förändras, att alla kan göra en ”bildningsresa” utifrån sina egna förutsättningar och att denna resa kan bära långt – oavsett bakgrund. Han visste att man som ung behöver hjälp för att kunna påbörja och genomföra en sådan resa, som går ut på att man odlar själens förmögenheter. Han visste hur han kunde bibringa sina elever kunskap och hjälpa dem att utveckla ”känslans skärpa och tankens inlevelse” – och han gjorde det också. Han såg till att hans elever klev på bildningståget och inledde den första resan mot att bli subjekt i sin egen rätt. German Louis förstod också att om eleverna skulle klara av denna resa, måste hans undervisning vara levande och rolig, engagerande och vägledande. Den måste kunna stimulera till fortsatt lärande och absolut inte pådyvla eleverna ”färdigtuggad föda”. Han insåg att detta fordrade respekt och aktning för eleverna, personligt engagemang från hans sida samt såväl vilja som förmåga att gå utanför givna ramar när så krävdes. Han måste vara ständigt närvarande för att ge uppmuntran och lugnande råd i avgörande ögonblick. Det krävdes helt enkelt ett övergripande ansvar för elevens utbildning, naturligtvis i förtroendefullt samarbete med dennes familj.”.

Det är måhända att ställa stora krav på lärare, men alls inga orimliga krav. En professionell lärare bör absolut sträva mot att bli en ”god” lärare enligt Alsheimers beskrivning. En professionell lärare ska bibringa sina elever både kunskaper och bildning, och måste bedriva undervisningen därefter.

Nu vidare till mina funderingar. En första undran är så klart huruvida dagens lärare motsvarar denna ”den gode läraren”, och mer specifikt hur förskollärarna och lärarna i Eslövs förskolor, grundskolor och gymnasieskolor gör det? Jag har inte tillräcklig insyn i skolan för att ha svaren, men jag är ganska övertygad om att det finns ett stort antal utmärkta lärare i Eslövs kommun, och att de gör ett mycket fint arbete. Det är bra. Vi behöver många ”goda ” lärare i kommunen. Alla våra barn och ungdomar förtjänar att få göra sina egna bildningsresor, utifrån sina förutsättningar. Elever från studieovana hem, likt Albert Camus, förtjänar att få stöd att nå så långt det bara går, och inte bara nöja sig med godkänt. Elever med bättre förutsättningar förtjänar att få stöd att nå så långt de kan, och elever med de bästa förutsättningar förtjänar stöd att nå det där extra.

Vidare funderingar är hur vi stöttar våra goda lärare, så att de får bra förutsättningar för att kunna utföra sitt viktiga arbete på bästa sätt? Får lärarna det stöd och de resurser de behöver? Kan ”övriga” arbetsuppgifter minska så att undervisning, kunskap och bildning får stå i fokus? Har vi bra rektorer och skolledare som har förmågan att vara ”goda” pedagogiska och organisatoriska ledare, och ge lärarna ett bra stöd? Ger vi lärarna, rektorerna och skolledarna tillräckligt bra lön för att attrahera de ”goda”? Är Eslövs kommun en attraktiv arbetsgivare för lärare och skolpersonal?

Ytterligare en fundering är hur många "mindre goda” lärare som finns i kommunen. Vad kan vi göra för att dessa också ska bli ”goda”? Kan vi öka motivationen och engagemanget? Eller finns det en grupp lärare som inte har ambitionen ens att göra ett bra jobb? Här har jag ännu mindre några svar, men för våra barns skull tycker jag inte vi har plats för skolpersonal med låga eller obefintliga ambitioner. Eslövs kommun måste satsa på att ha hög klass på personalen i skolan. Den ”gode” läraren gör underverk och alla våra barn, utan undantag, är värda att få kliva på bildningståget.

söndag 2 mars 2014

Folkpartiet på "Stehag framåt"

Folkpartiet deltog på "Stehag framåt"-dagen igår den 1 mars 2014. I paneldebatten tackade vår representant Daniel Rhodin för inbjudan och framförde en varm uppskattning för det starka engagemanget som finns i Stehag kring byns utveckling. Tidigare under dagen hade en mängd frågor, synpunkter, önskemål med mera, kring Stehags utveckling lyfts upp och diskuterarats av de deltagande byborna. Undertecknad var en av dessa, och jag kan intyga att engagemanget var stort, och att det kom fram en mängd utmärkta idéer och förslag. Vi i Folkpartiet ser fram emot att få en sammanställning av förslagen. Sammanställningen kommer att bli en del av underlaget i vårt arbete med att ta fram en handlingsplan för den politik vi vill driva de kommande åren. Jag ser också, både som Stehagsbo och som aktiv i Stehags Intresse- och Försköningsförening, personligen fram emot sammanställningen, och möjligheten att på lokalplanet få arbeta vidare med några av förslagen. Allt för en fortsatt utveckling av Stehag med omnejd.

Vidare lyfte Daniel fram Folkpartiets förslag om en satsning på byalagen i Eslövs kommun. Folkpartiet ser de ideella krafterna som en stor tillgång för utvecklingen i byarna. Med sitt engagemang och kunnande om hembygden kan byalagen uträtta underverk med relativt små medel. Folkpartiets förslag innebär ett grundbidrag, eller administrativt bidrag, till varje byalag på exempelvis 10 000 kr/år. Vidare föreslår Folkpartiet ett projektbidrag, där bidragets storlek kan variera. Byalagen kan ansöka om medel för att genomföra olika projekt för utveckling av sin ort. Det kan t.ex. handla om uppsättning av anslagstavla för informationsspridning, anläggning av plantering, anläggning av grillplats, o.s.v. I Folkpartiets budgetförslag för 2014 angav vi en totalsumma för byalagssatsningen på 300 000 kr/år. De exakta summorna kan gärna diskuteras. Under en prövoperiod kan kanske 300 000 kr/år vara en början. Det skadar kanske inte att nämna att i kommunfullmäktiges budgetdebatt den 25 november 2013 var det inget annat parti som nappade på vårt förslag, men vi tycker fortfarande det är bra och kommer att arbeta vidare med det. Förhoppningsvis kan vi få med fler partier efterhand, så att det går att realisera i någon form. Synpunkter på förslaget är varmt välkomna.

tisdag 18 februari 2014

Smöret vann!

Från och med april ska smör införas som alternativ på alla skolor i Eslövs kommun. Det är fantastiskt roligt att nämnden i enighet kunde fatta detta beslut.

Nämndsinitiativet som ledde fram till beslutet kan du läsa här.

Det har även varit ett inslag på P4 Malmöhus i morse.

Margarin är en produkt som ingen borde äta. En kemiskt raffinerad produkt med mängder av tillsatser. Basen är ofta palmolja som primärt odlas på skövlad regnskog i Indonesien.

Smör är både godare och mer naturligt. Vilket barn som helst kan göra smör hemma i köket. Ska man framställa margarin själv får man börja med en civilingenjörsexamen i kemi och sen bygga upp ett helt laboratorium.

Jag hade helst sett att smör skulle ha införts på förskolorna också. Skillnaden mot skolan är att där kan inte barnen förväntas välja själva på samma sätt. Om man inte ska ha något val (som idag, då enbart margarin gäller) så hade jag föredragit att enbart servera smör. Vissa ledamöter var dock tveksamma till en sådan lösning, eftersom det kan finnas föräldrar som hellre ser att vi följer livsmedelsverkets riktlinjer till punkt och pricka. Jag förstår och accepterar den synpunkten, så beslutet blev att frågan ska diskuteras med personal och föräldrar på våra förskolor för att se hur man kan komma vidare på ett bra sätt.

Daniel Rhodin (FP)
2:e v. ordf Barn- och familjenämnden

onsdag 18 december 2013

Utanförskapets ungdomar

Eslövs kommun har ett lagstadgat ansvar att informera ungdomar som slutat skolan om möjligheterna att få arbete och studera. Under 2014 kommer detta ansvar utökas till att även innebära skyldighet att aktivera dessa ungdomar.

Sedan två år tillbaka har det genomförts ett EU projekt – ”Tyst Kunskap” som redovisar utmärkta resultat just för de här ungdomarna. Nu lägger de styrande Socialdemokraterna och Moderaterna ner detta framgångsrika projekt.

I stället startas nya utredningar för att utröna hur man skall samverka mellan kommunens förvaltningar kring utanförskapets ungdomar. Samtidigt startar Arbetsförmedlingen i samverkan med Eslöv, Höör, Hörby ett nytt projekt, kallat ”Oden” kring ungdomarna i utanförskapet.

Resultatet hitintills är att 2 miljoner av EU-pengar har spenderats, medarbetare med specifika kunskaper kring dessa ungdomars problematik slutar eller går till andra verksamheter.

Det finns en politisk enighet i Eslöv om att dessa ungdomars framtid har hög prioritet - att ge dom möjligheter till utbildning och arbete. För att detta arbete skall krönas av framgång krävs samverkan mellan kommunen, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och näringslivet. Någon måste leda detta arbete och lagstiftarna har lagt det ansvaret på kommunen.

Mot denna bakgrund är det dålig politik att lägga ner ”Tyst Kunskap” och starta nya projekt. Förändra det som varit dåligt med ”Tyst Kunskap” men vidareutveckla det som fungerat.


Lesley Holmberg (FP)

tisdag 8 oktober 2013

Från och med idag är valfriheten mindre i Eslöv

Idag lämnar de sista privata omsorgsföretagen LOVen i Eslöv. Från och med idag finns det endast kommunens hemtjänst kvar att välja på för de som behöver kvalificerad omsorg och sjukvård i hemmet. Nu återstår det enbart valmöjligheter inom servicedelen (städ, tvätt, handla).

Lagen om Valfrihet infördes i Eslöv i september 2010 efter hårt motstånd från Socialdemokraterna understödda av Vänsterpartiet och Miljöpartiet. I lagen poängteras det att det skall råda konkurrensneutralitet mellan kommunen och företagen. Det innebär att ersättningen och avgiften skall vara lika oberoende om man väljer kommunens hemtjänst eller något godkänt privat företag. Kommunen skall vara neutral och underlätta och informera om de olika alternativen. Om den enskilde inte väljer skall det finnas ett ”ickevalsalternativ”. I Eslöv beslöt Kommunfullmäktige att inledningsvis skulle kommunen vara ”ickevalsalternativet”. Ganska logiskt i uppstarten då det inte fanns några andra leverantörer av hemtjänst än just kommunens egna.

Många kommuner som infört LOV i äldreomsorgen har haft liknande skrivningar. Efter ca 1,5 år med LOV i Eslöv väckte jag diskussionen med Socialdemokraterna och Moderaterna i Vård och Omsorgsnämnden att det var dags att diskutera hur ”ickevalsalternativet” skulle utformas då jag ansåg att ”inledningsvis” nu var passerat. Socialdemokraterna tyckte inte så och de förvånade mig inte, däremot blev jag ytterst förvånad över att Moderaterna ställde sig helt på s-sidan. Moderaterna som varit för LOVen föregående mandatperiod och gjort sig kända som varma förespråkare av valfrihet. Nu har dom helt gett upp i Eslöv och tillsammans med Socialdemokraterna gjort att valfriheten åter blivit mindre i Eslöv. Detta beklagar jag djupt. Jag trodde att valfrihet och konkurrensneutralitet satt djupare i hjärtat hos eslövsmoderaterna.

S och M försvarade sig med att ”folk väljer inte och de som väljer väljer kommunen”, ”de privata företagen marknadsför sig dåligt”, ”våra biståndshandläggare informerar”. Om S o M vill värna konkurrensneutraliteten inför man ett system där ickevalsalternativet alternerar mellan samtliga godkända utförare. Att vara ickevalsalternativ är en konkurrensfördel. Det anser Konkurrensverket också.
Bristen på Biståndshandläggare kan ha inverkat på att informationen till den nye hemtjänstmottagaren inte blivit fullständig alla gånger. Man kan utifrån mänskliga aspekter ifrågasätta Biståndsbedömarnas neutralitet när de informerat då man tillhör samma organisation som den kommunala hemtjänsten/hemvården. Det är väl helt naturligt att man har större lojalitet med den egna organisationen. Samarbetet mellan kommunen och de privata vårdföretagen har inte heller fungerat helt friktionsfritt och för detta får nog båda parter ta på sig skulden. Intresset kunde varit större från de privata företagen när kommunen kallat till träffar. Bristen på rutiner kan ha viss betydelse.

Jag hoppas nu på en omstart där kommunen tar nya tag och får till en fungerande LOV-verksamhet i äldreomsorgen med ett system där ickevalsalternativet turordnas mellan kommunen och de godkända företagen. Att Socialdemokraterna vill återgå till det kommunala vårdmonopolet där politiker och tjänstemän bestämmer över den enskilde och vill avskaffa valfriheten förutsätter jag, men om Moderaterna i Eslöv ställer sig bakom en sådan återställare känns det som ett svek
.
LOVen fungerar dåligt i Eslöv och det finns många anledningar att se till att systemet börjar fungera som det var tänkt för den enskildes bästa och även kommunens. Just nu ökar antalet utförda hemtjänsttimma kraftigt. De privata omsorgsföretagen kan här vara en avlastning till den kommunala hemtjänsten med ökad kvalitet som följd. För de personer som jobbar i den kommunala hemtjänsten blir arbetsmarknaden mindre och därmed färre arbetsgivare att söka jobb hos. Näringslivet i Eslöv mister bra företag/företagare vi borde bejaka företagsverksamhet även inom vård och omsorg. Ersättningsnivåer och avgifter måste justeras. Fokus i Eslövs äldreomsorg måste vara den enskilde personens behov och inte politikers och tjänstemäns behov av regleringar och maktstrukturer. Eslövs vård och omsorg behöver mer valfrihet inte mindre.


Lesley Holmberg (FP)
2.e vice ordförande Vård och Omsorgsnämnden

måndag 7 oktober 2013

Två gymnasier till priset av ett - eller tvärtom?

Mår gymnasieskolan bäst av att byta namn och flytta till Sallius, snarare än att stanna kvar på Berga och satsa på det man har? Ingen har svaret på den frågan, utan detta är i stor utsträckning kopplat till subjektiva uppfattningar och rena spekulationer. Men det finns i alla fall några rent objektiva fakta att sluta sig till i den här frågan:

- Om man flyttar till Sallius, så måste helt nya lokaler (ca 4000 kvm) byggas. Kostnaden för detta är ca 100 Mkr. Gymnasieskolan har många tusen kvadratmeter för mycket idag - något behov av nya lokaler föreligger alltså inte ur den aspekten.

- Gymnasieskolan kommer definitivt vara väldigt utspridd för lång tid framöver om man flyttar ner till Salliushuset, vilket rent objektivt inte sker i samma utsträckning om man blir kvar på Berga. Cecilia säger att tex Bygg- och Anläggning inte går att flytta i Berga-alternativet heller - vilket inte heller är nödvändigt, då dessa elever har närhet och god tillgång till Bergagymnasiet, men de kommer få en ganska lång promenad till Salliushuset för att tex ta en fika eller att äta lunch.

- Salliuslösningen kommer kosta 120 Mkr i stort sett omgående. De 100 Mkr som nämns i artikeln för Bergalösningen är ett långsiktigt investeringsbehov i nytt tak, nya fönster och nya fasader. Jag tycker att Cecilia hycklar när hon inte berättar för journalisten att dessa kostnader ändå uppkommer - Bergagymnasiets huvudbyggnad med sina delvis nyrenoverade lokaler ska ju knappast rivas och då uppstår ju kostnaderna ändå. Helt objektivt är kostnaderna för Salliusalternativet ungefär 150 Mkr omedelbart och ytterligare 50 Mkr på sikt, medans Bergaalternativet ligger på ca 30 Mkr omedelbart och 70 Mkr på sikt. Det är en påtaglig och objektiv skillnad i investeringsvolym för de olika alternativen.

- I Eslöv har vi en hyreskompensationsmodell för alla nämnder. Det innebär att en högre hyra ger större budget, medan en lägre hyra ger en mindre budget. Hyran är alltså ur ett ekonomiskt perspektiv helt och hållet en kommunstyrelsefråga och det påverkar inte alls de pengar som en nämnd har att röra sig med. Det väsentliga är således att kommunen i stort har ett effektivt lokalutnyttjande. Hur majoriteten ska effektivt använda de 13 000 kvm som finns i Bergagymnasiets huvudbyggnad till annat än gymnasieskola är för mig en gåta och det kommer antagligen bli väldigt kostsamt att bygga om för att passa till annan verksamhet.

- Helt objektivt har Eslöv en närmast sjukligt hög investeringstakt. Investeringarna konkurrerar hårt med varann. Det är realistiskt att anta att denna nytillkommna investering på minst 120 Mkr kommer att konkurrera ut andra relevanta investeringsbehov. Ekenässkolan, Ekevalla och Sallerupsskolan är väl troliga kandidater för att prutas på eller skjutas på för att få plats med en sån enorm investering. Barn- och Utbildningsförvaltningens ledning har uppenbarligen gjort bedömningen att gymnasiet behöver gå före grundskolan i det här läget. Det är en bedömning jag inte delar.

Jag har skrivit om min vision om ett samlat campus på sikt, jag tror det ligger i allas intresse. Jag har under flera år talat om överkapaciteten och behovet att omstrukturera gymnasieskolan. Jag har tjatat om att det är innehållet; lärarna, eleverna, kontexten och entusiasmen som är det centrala i en skola - inte kvadratmetrar och investeringsbehov. Jag har föreslagit anslag till studieresor och införandet av gymnasieingenjörsprogram. Men det enda vi har diskuterat på riktigt när det gäller gymnasiet, så är det lokaler, lokaler, lokaler. Det måste vara en tragisk läsning för lärarna och övrig personal på Bergagymnasiet.

Jag är övertygad om att en helt ny gymnasieskola kommer bli bra - i alla fall lokalmässigt.  Frågan är bara om moderater och sossars uppfattningar i slutändan väger tyngre än mina.

Det kommer tiden få utvisa.

torsdag 3 oktober 2013

Gymnasiet - blir det ordning nu?

Gymnasieskolan i Eslöv från ovan

Gymnasieskolan har de senaste åren drabbats av en dubbel börda, mindre barnkullar och fler som väljer att studera i Lund istället, vilket har inneburit ett stort lokalöverskott.

I valet mellan att fortsätta att rusta upp Bergagymnasiet och flytta all verksamhet dit, så vill (S) och (M) nu flytta till Salliushuset och bygga helt nya lokaler på Östra skolans tomt för 120 Mkr. Resultatet av gymnasiets lokalöverskott blir alltså en enorm satsning på nya lokaler! En investering som självklart konkurrerar med akuta investeringsbehov för tex Ekevalla eller renovering av Ekenässkolan. Man behöver knappast vara ekonom för att se det bakvända i detta resonemang.

Trots denna satsning blir ändå inte skolan samlad. Bygg- och Anläggning kommer ligga kvar uppe på Bergaområdet, El-installation likaså. Industriprogrammet och Fordonsprogrammet förblir vid Lastbilscentralen. Skolan skulle bli mer utspridd än någonsin vid en flytt till Sallius.

Flyttar man allt till Berga däremot, kan Salliushuset användas till många ändamål: Yrkeshögskola, företagshotell eller varför inte samla kommunal verksamhet som idag är utspridda i hyrda lokaler? På Bergagymnasiet finns delvis nyrenoverade lokaler, både klassrum, personalrum, matsal och bibliotek. Dessutom ligger alla idrottslokaler här och plats för eventuell framtida expansion.

Vår vision om framtidens gymnasieskola i Eslöv handlar om ett sammanhållet campus, där alla elever träffas dagligen. Vi är övertygade om att eleverna också vill gå tillsammans på samma plats. Detta skulle kunna hända på Bergagymnasiet, men knappast på Sallius.

Turerna kring gymnasieskolan och dess lokaler har verkligen varit ändlösa denna mandatperiod. Socialdemokraterna och Moderaterna kastar sig vilt fram och tillbaka, alltjämt med den självgoda minen påklistrad. Det ska flyttas, byggas nytt och rivas till höger och vänster. Men i själva verket blir inget gjort och tiden bara går. Snart har alla möjliga och omöjliga varianter provats, från F-6 skola tillsammans med gymnasieskolan i samma hus, till ett nytt pojkgymnasium vid lastbilscentralen. Som säsongsavslutning på denna fars ska man bygga en ny gymnasieskola som åtgärd på det stora lokalöverskottet. Ja jesus.

Sanningen är att det saknas helt en vision och en strategi. I skolan handlar allt om innehållet - lärarna, eleverna, pedagogiken, det mänskliga mötet. Men (S) och (M) lyckas reducera hela debatten till en fråga om kvadratmetrar och avstånd till centrum. De gör nu allt för att debatten ska lägga sig så fort som möjligt, därav beslutet att allmänheten inte ska få ta del av dumheterna genom en debatt i kommunfullmäktige. Men jag skulle bli mycket förvånad om detta är den sista turen runt den här frågan.

Förslaget - Lämna Bergagymnasiet
Gymnasielärarna vill stanna kvar på Berga
Eslöv flyttar sitt gymnasium
Eleverna blev aldrig tillfrågade


Läxhjälp flera minuter i månaden
Varför förstöra en god historia med fakta?
Den anti-kompensatoriska tankegången
IV-programmet inget alternativ
Gymnasiebehörighet 2012
En fråga om prioriteringarFramtiden inom Eslövs skolor och förskolor - del 2: Högstadiet
Framtiden inom Eslövs skolor och förskolor - del 1: Gymnasiet
...och gymnasiet sitter med svarte-petter
Östra skolan. Igen
Move Eslöv startar inte
Värna varje skattekrona
Östra skolans flytt
Eslöv på plats 207 i årets skolkommun
Förskolorna..
Nya siffror, resultaten är lägre än någonsin
Grundskolan i Eslöv - En uppdatering
Bergagymnasiet, studieresor och lite annat
En angelägen rättvisefråga
(S)jälvtillräcklighet
Egen dator till lärarna
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 2)
Diskussion om gymnasieskolan i Eslöv (del 1)
En rejäl satsning på en modernisering av gymnasieskolan
En grundskola i fritt fall
Betygsinflation
Grundskolan i Eslöv - En statistisk analys
Ska vi prata om grundskolan i Eslöv?
Ett stort steg i rätt riktning
Ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan 


onsdag 19 juni 2013

Replik till Bertil Jönsson (NK) ang Billinge Skola. (SKD 2013-06-19)

Man kan utreda en fråga hur länge som helst. I det här fallet ansåg vi i Folkpartiet inte att ytterligare utredningar hade lett till något annat ställningstagande. Bertil skriver om "en andra chans", vilket bara är hyckleri. 31 ledamöter röstade för stängningen av Billinge skola, 17 emot. Det fanns alltså en stor majoritet för förslaget. Att förhala Billinge skolas framtid en månad till är inte "en andra chans", det är bara oschysst mot alla inblandade att inte ge besked. Det vet Bertil, men försöker vinna lite enkla poäng. Vi i FP hade olika uppfattningar om sakfrågan, men var överens om att ärendet förtjänade att bli avgjort så fort som möjligt.

Daniel Rhodin (FP), Gruppledare
Ann-Christin Waldén (FP), KF-ledamot
Lesley Holmberg (FP), KF-ledamot
Sven-Olov Wallin (FP), KF-ledamot
Astrid Nilsson (FP), ersättare KF.

Debattinlägg: Lesley i KF-debatten 2013-06-17 om Billinge skola

Jag förstår alla de i Billinge som vill ha kvar skolan. Jag kan dela deras frustration över det överraskande nedläggningsbeslutet. Själv kunde jag läsa om det i tidningen i april. Nog borde den politiska majoritetsledningen i BOF varit mer förutseende och haft en tidigare dialog med Billingeborna. Det hade sparat många hårda ord och dialog inför viktiga beslut är alltid rätt – även om beslutsförslaget blivit detsamma som det liggande.

Verkligheten är nu sådan att en nerläggning är oundviklig. Det går inte att bedriva en fungerande undervisning på en skola med endast 27 elever.

Man kan alltid ställa frågan varför inte fler föräldrar väljer att sätta sitt barn i en viss skola. Jag tycker det är rätt av föräldrarna att dom väljer den skola som bäst uppfyller deras behov. Det är fint att dom har möjlighet att välja utan att först kika i plånboken om dom har ekonomi att välja skola.

Folkpartiets ståndpunkt till nerläggningen av Billinge Skola bygger på följande fakta:

  • Vi har en Skolpeng som följer eleven. Skolpengen skall räcka till i stort sett allt förutom lokaler. För Billinge Skola räcker inte skolpengen till för att säkerställa lärarbehörighet och extra stöd för elever med särskilda behov och skolbibliotek mm. Som det är idag tas resurserna från Stehagsskolan.
  • Vi i Folkpartiet har varit pådrivande för att våra lärare skall få en lärarlegitimation, bättre uppföljningar i skolan, satsningar på lärarlyft, krav på skolbibliotek, skolhälsovård och bättre individualiserat stöd utifrån den enskilde elevens unika behov. Viktiga åtgärder för att skapa möjligheter för eleverna att klara skolan på ett bra sätt. Men det finns en baksida med alla ökande krav på skolans profession – riktigt små skolor får svårt att klara av kraven.
  • Det finns skolor i andra kommuner som är mindre än Billingeskolan och som drivs vidare. De flesta är motiverade av skälet att barnen skulle få en orimligt lång skolväg om skolan läggs ner. Så är det inte i Billinge – 5 km till Röstånga skola och 10 km till Stehagsskolan. På många platser i kommunen reser alla 6-åringar med buss till skolan ungefär lika långt. Så detta är inte något argument för att Billingeskolan skall vara kvar.
  • Även de sociala aspekterna och arbetsmiljön är ett problem. I MBL-förhandlingarna med Lärarnas Riksförbund finns det en bred enighet om att skolans litenhet inte är rimlig och innebär stora påfrestningar för LRs medlemmar.
    Rekryteringsläget till Billingeskolan är dåligt, eftersom bara deltidstjänster eller delade tjänster kan erbjudas. Det är väldigt få lärare som vill ha sådana jobb.Flexibiliteten i en liten skola bli lidande då den lilla skolan inte kan ha samma specialistkompetens och det blir svårare att anpassa elevgrupper eller avsätta mer personal där det behövs för tillfället. Dessutom blir likvärdigheten lidande när det inte finns resurser i den egna skolorganisationen.
Bifall till kommunstyrelsens förslag.

måndag 10 juni 2013

Det är dags nu!

Vill du vara med och fatta besluten som påverkar din vardag i Eslövs kommun, Region Skåne och Sveriges riksdag nästa mandatperiod? Är du dessutom liberal är det dags att bli medlem i Sveriges liberala parti - Folkpartiet liberalerna.
Vill du vara med och rösta i våra provval till Riksdagen och Regionfullmäktige då måste du bli medlem före den 16 juni. Vår kandidat till Riksdagen, Daniel Rhodin samt vår kandidat till Regionfullmäktig, Ann-Christin Waldén behöver ditt röststöd. Senare i höst kommer vi att nominera kandidater till Eslövs kommunfullmäktige och i februari 2014 kommer valsedeln att fastställas på vårt årsmöte.
Klicka här för att bli medlem.